Introduction, Health Care Professionals

Rekommendationer för familjecentrerade samtal: En guide för hälso- och sjukvårdspersonal

Rekommendationer för familjecentrerade samtal: En guide för hälso- och sjukvårdspersonal
När en person drabbas av cancer påverkar det även de personer som står nära, såsom föräldrar, syskon, barn, vänner och släktingar [1]. Allvarlig sjukdom påverkar familjen förutom vid diagnostillfället även långsiktigt. Detta kan påverka familjedynamik och funktioner samt medföra emotionella, psykologiska och praktiska utmaningar för alla i familjen [2]. Lidandet som familjer upplever när de handlar om att en ung person drabbas av cancer kan beskrivas som en förlust av familjens vanliga tillvaro [3]. Vårdpersonal inser ofta vikten av att inkludera familjer i vården men kan uppleva det svårt att stödja familjerna [4]. Därav finns ett behov av att utveckla den familjecentrerade vården [5,6].

Utöver den ökande kliniska evidensen som visar på vinster för familjer genom familjecentrerade samtal [7,8] så har familjecentrerade interventioner som utgår från de så kallade Calgary-modellerna [2,9] blivit alltmer populära i Europa, Nordamerika och Asien [10]. Positiva resultat för familjer i kognitiva, affektiva och beteendemässiga aspekter av familjens funktion har rapporterats som en följd av familjecentrerade samtal för familjer som drabbats av exempelvis cancer [7].

Termen 'familj' omfattar inte bara direkta familjemedlemmar utan sträcker sig även till släktingar, vänner, grannar och andra personer som har en betydande relation till individen. Detta definieras som att 'familjen är de som de säger att de är' [2]. Inom familjescentrerad vård ses familjen som ett system. Eftersom alla medlemmar i en familj påverkar varandras liv och hälsa finns det flera situationer inom hälso- och sjukvården där familjen bör betraktas som en enhet och ett system. Därav är det avgörande att hälso- och sjukvårdspersonal fokuserar på familjens situation och deras behov av stöd. En familjs upplevelse av sjukdom kan exempelvis hindra familjemedlemmarna från att fullt ut förstå sina egna styrkor och externa resurser vilket kan påverka familjens möjlighet för att uppnå och/eller bibehålla hälsa. Familjecentrerade samtal kan utgöra ett stöd för familjer i att identifiera egna och andra familjemedlemmars styrkor samt ge dem möjlighet att dela sina berättelser. Vidare kan hälso- och sjukvårdspersonal stödja familjens medvetenhet och förståelse för sina egna och andra familjemedlemmars synsätt, föreställningar och erfarenheter [2].

Inom ramen för OACCUs-projektet användes Iceland-Family Perceived Support Questionnaire (ICE-FPSQ) [11] för att utforska familjemedlemmars uppfattningar om erhållet familjecentrerat stöd från vårdpersonal. Detta skattningsinstrument består av två faktorer: kognitivt stöd och emotionellt stöd. Preliminära resultat visar att familjemedlemmarna överlag skattade i den lägre delen av skalan, vilket tyder på att flera familjemedlemmar till canceröverlevare uppfattade att de "sällan" eller "nästan aldrig" erhöll något familjecentrerat stöd från vårdpersonal. 

Sammantaget understryker tidigare forskning tillsammans med OACCUs resultat betydelsen av att hälso- och sjukvårdspersonal erbjuder familjecentrerat stöd till familjer. Att tillgodose familjens behov som en enhet och ha förståelse för det ömsesidiga inflytandet familjemedlemmar har på varandra är betydelsefullt. Det emotionella och kognitiva stödet som erbjuds kan ha en djupgående inverkan på familjens förmåga att hantera sjukdom och ohälsa samt främja hälsa. 

Försök att ”tänka familj”!

Författare

Susanna Pusa, RN, PhD & Britt-Inger Saveman, RN, Prof. Emerita. 
Department of Nursing, Umeå University, Umeå, Sweden.

Referenser

[1] Coyne, E., Heynsbergh, N., & Dieperink, K. B. (2020). Acknowledging Cancer as a Family Disease: A Systematic Review of Family Care in the Cancer Setting. European journal of oncology nursing : the official journal of European Oncology Nursing Society, 49, 101841. https://doi.org/10.1016/j.ejon.2020.101841

[2] Shajani, Z., & Snell, D. (2023). Wright and Leahey’s Nurses and families: A Guide to Family Assessment and Intervention. 8th ed. Philadelphia: F.A Davis Company.

[3] West, C. H., Bell, J. M., Woodgate, R. L., & Moules, N. J. (2015). Waiting to Return to Normal: An Exploration of Family Systems Intervention in Childhood Cancer. Journal of family nursing, 21(2), 261–294. https://doi.org/10.1177/1074840715576795

[4] Coyne, E., & Dieperink, K. B. (2017). A Qualitative Exploration of Oncology Nurses' Family Assessment Practices in Denmark and Australia. Supportive care in cancer : official journal of the Multinational Association of Supportive Care in Cancer, 25(2), 559–566. https://doi.org/10.1007/s00520-016-3438-1 

[5] Marklund, S., Sjödin Eriksson, E., Lindh, V., & Saveman, B. I. (2018). Family Health Conversations at a Pediatric Oncology Center - A Way for Families to Rebalance the Situation. Journal of pediatric nursing, 38, e59–e65. https://doi.org/10.1016/j.pedn.2017.10.004

[6] Svavarsdottir, E. K., Sigurdardottir, A. O., & Tryggvadottir, G. B. (2014). Strengths-oriented Therapeutic Conversations for Families of Children with Chronic Illnesses: Findings from the Landspitali University Hospital Family Nursing Implementation Project. Journal of family nursing, 20(1), 13–50. https://doi.org/10.1177/1074840713520345 

[7] Bell J. M. (2016). The Central Importance of Therapeutic Conversations in Family Nursing: Can Talking Be Healing?. Journal of family nursing, 22(4), 439–449. https://doi.org/10.1177/1074840716680837

[8] Östlund, U., & Persson, C. (2014). Examining Family Responses to Family Systems Nursing Interventions: An Integrative Review. Journal of family nursing, 20(3), 259–286. https://doi.org/10.1177/1074840714542962

[9] Wright, L. M., & Bell, J. M. Beliefs and illness: A model for healing. Calgary: 4th Floor Press; 2021.

[10] Bell J. M. (2021). Bibliography: Family Systems Nursing. https://janicembell. com/bibliography‑ family‑ systems‑ nursing/

[11] Bruce, E., Dorell, Å., Lindh, V., Erlingsson, C., Lindkvist, M., & Sundin, K. (2016). Translation and Testing of the Swedish Version of Iceland-Family Perceived Support Questionnaire with Parents of Children with Congenital Heart Defects. Journal of family nursing, 22(3), 298–320. https://doi.org/10.1177/1074840716656343

 

Rekommendationer för familjecentrerade samtal - Guide i PDF-format

Funded by the European Union. Views and opinions expressed are however those of the author(s) only and do not necessarily reflect those of the European Union or European Health and Digital Executive Agency (HADEA). Neither the European Union nor the granting authority can be held responsible for them.