Att kontrollera överdrifter vid jul är inte lätt. Under en mycket kort period finns det fester, familjefester, företagsmåltider etc. som leder oss till att äta mycket kaloririka måltider och konsumera många drycker (främst med socker och / eller alkohol). Dessa överskott i mat och dryck kan få oss att må dåligt de följande dagarna, vilket kan leda till att vi försummar våra livsstilsvanor när det gäller fysisk aktivitet, mat och vila. Det är därför julen anses vara en kritisk period för viktökning.

Den prestigefyllda New England Journal of Medicine publicerade en nyfiken studie som kvantifierar den genomsnittliga kroppsvikten som en amerikan kan få under julen (i detta fall räknat från Thanksgiving Day - firad den fjärde torsdagen i november - till efter nyårsdagen) (1). Även om den genomsnittliga ökningen under dessa 6 veckor (~+0. 4 kg) verkar inte överdriven, det är slående att denna viktökning inte förlorades under de följande månaderna, inklusive sommarmånaderna. Dessutom, hur svårt det är att kämpa mot vägningsvågen vid jul återspeglas i det faktum att de som hade försökt gå ner i vikt under dessa datum inte bara misslyckades med att göra det utan också fick lite mer vikt (+0,13 kg) (1). Även om det kanske inte verkar kliniskt relevant, skulle den kumulativa effekten av vinsten under dessa få veckor motsvara en viktökning på 2 kg på bara 5 år, vilket kan bidra till den alarmerande ökningen av övervikt och fetma under de senaste åren (2). På samma sätt visade en studie utförd på 258 överviktiga patienter som hade följt en kalorifattig diet i minst en månad svårigheten att undvika överdrifter under julen (3). Således, under de två veckorna av festligheter från 25 december till 5 januari, fick dessa människor i genomsnitt 0,29 kg.

En nyligen genomförd studie av spanska forskare har försökt besvara denna fråga (4). Forskningen utvärderade effekterna av en övervakad träningsintervention under de tre veckorna av julen (20 december till 10 januari) på kroppsvikt och kardiometabolisk hälsa hos personer med övervikt och metaboliskt syndrom. Inför jullovet hade deltagarna deltagit i en 12 veckor lång insats med motion. Men när semesterperioden kom delades de slumpmässigt in i en grupp som fortsatte träna och en som slutade träna. I slutet av julen hade kontrollgruppen ökad kroppsvikt (+0,7 kg), insulinemi (+2,3 μIU·ml−1) och genomsnittligt blodtryck (+3,1 mmHg). Däremot drabbades interventionsgruppen inte bara av dessa negativa effekter utan minskade också deras totala och LDL-kolesterolnivåer (-8,7 mg · dL−1 respektive -9,2 mg · dL−1).

Vi måste vara medvetna om att det vi gör på julen kan ha viktiga effekter på vår framtida hälsa. Fira därför semestern med dina nära och kära, men gör det med måtta och med fysisk träning.

1. Yanovski JA, Yanovski SZ, Sovik KN, Nguyen TT, O'Neil PM, Sebring NG. A prospective study of holiday weight gain. N Engl J Med. 2000;342(12):861-7.

2. Abarca-Gómez L, Abdeen ZA, Hamid ZA, Abu-Rmeileh NM, Acosta-Cazares B, Acuin C, et al. Worldwide trends in body-mass index, underweight, overweight, and obesity from 1975 to 2016: a pooled analysis of 2416 population-based measurement studies in 128·9 million children, adolescents, and adults. Lancet. 2017;390(10113):2627–42.

3. García CG, Berná A, Sebastià N, Soriano JM. Prospective study on the effect of the influence of holiday periods in the weight during a low-calory dietetic treatment. Nutr Hosp. 2013;28(6):2246-51.

4. Ramirez-Jimenez M, Morales-Palomo F, Ortega JF, Moreno-Cabañas A, Guio de Prada V, Alvarez-Jimenez L, Mora-Rodriguez R. Effects of Exercise Training during Christmas on Body Weight and Cardiometabolic Health in Overweight Individuals. Int J Environ Res Public Health. 2020;17(13):4732.