Traditionellt har det rekommenderats att canceröverlevande ska vila och undvika ansträngande träning, trots att det finns flera riktlinjer från ledande forskningsinstitut som American College of Sports Medicine (ACSM) och Centers for Disease Control and Prevention som främjar motion för allmänheten (1). Dessa riktlinjer tar dock inte specifikt upp vilka övningar som rekommenderas - och vilka som inte rekommenderas- för patienter med de särskilda förutsättningar som de canceröverlevande har. Under 2009 anordnade ACSM ett möte där experter inom dessa kliniska- och forskningsområden från hela världen deltog för att diskutera allmänna riktlinjer (som främjade minst 150 minuters måttlig aktivitet eller 75 minuters intensiv aktivitet- och två till tre tillfällen med styrke- och stretchövningar per vecka) för canceröverlevare. Publiceringen av dessa riktlinjer (2) var ett första steg att ge specifika rekommendationer för fysisk träning för personer som överlevt cancer, eftersom de visade på fördelarna med säker träning för målgruppen och behovet av att individualisera träningen beroende på de specifika förutsättningarna hos varje överlevare. 

Det finns starka bevis för att fysisk träning kan vara effektivt tillsammans med den behandling man som patient får genom sjukvården för att dämpa de biverkningar som är cancerrelaterade.  Internationella expertis förespråkar att »människor som lever med och bortom cancer bör vara så aktiva som möjligt för dem« (3). Dessa rekommendationer, publicerades 2019 i en av världens ledande tidskrifter CA: A Cancer Journal for Clinicians (3), visar att i fall där de överlevande säkert kan träna självständigt, bör de få standardiserade träningsråd. I de fall onkologiläkaren anser att oövervakad träning inte är säker för patienten, bör läkaren kontakta kvalificerad träningspersonal för att individualisera träningsprogrammet så att träningen skall ge största möjliga nytta. 

Fysisk träning är i allmänhet ofarlig för canceröverlevande. De föreslagna rekommendationerna bör fungera som en vägledning för personliga tränare, som ett mål att uppnå, utan att glömma vikten av individualisering av träning, som kommer att avgöra hur träningen ska börja uppnå dessa rekommendationer. I framtida artiklar kommer vi att förklara hur man arbetar med olika övningar och vilka fördelar var och en av dem ger. Följ oss för att hålla dig uppdaterad. 

 

Författare: Javier S. Morales, UCA

Referenser: 

1. Pate, R. R., Pratt, M., Blair, S. N., et al. (1995). Fysisk aktivitet och folkhälsa: en rekommendation från Centers for Disease Control and Prevention och American College of Sports Medicine. Jama, 273 (5), 402-407. 

2. Schmitz, K. H., Courneya, K. S., Mathews, C., et al. (201 0). American College of Sports Medicine rundabordssamtal om träningsriktlinjer för canceröverlevande. Medicin  och S ciens i sport och Exercise, 42 (7), 1409-26 

3. Schmitz, K. H., Campbell, A. M., Stuiver, M. M., et al. (2019). Motion är medicin inom onkologi: engagera kliniker för att hjälpa patienter att gå igenom cancer. CA: en cancertidskrift för kliniker, 69 (6), 468-484.