Fördelar med motion på mental hälsa

Fördelar med motion på mental hälsa
Psykisk ohälsa har ökat de senaste åren. Lägg till den moderna livsstilen, osäkerheten som genereras av COVID-19-pandemin eller oroligheter i världen och krig, vilket ökar risken  för psykisk ohälsa. Enligt en studie publicerad i The Lancet har COVID-19-pandemin ökat förekomsten av allvarlig depression med 27,6%, en ökning med 53,2 miljoner fall (1). Samma tendens har observerats för cancerpatienter (2). Detta har stora konsekvenser för folkhälsan. Globalt är depression den främsta orsaken till funktionshinder (3). Dessutom medför depression, ångeststörningar och psykisk nöd sämre överlevnad hos cancerpatienter (4). 
Även om det är mycket svårt att fullständigt ta itu med alla faktorer som utlöser depressionen, kan vi ändra några av dem. En av de viktigaste riskfaktorerna som vi kan påverka i samband med depression är en stillasittande livsstil. Således, att öka fysisk aktivitet på lagom nivå kan bidra till att förhindra depression. Den hittills största studien i sitt slag – som omfattade mer än 1 miljon individer – visade att motion var förknippat med minskad självrapporterad psykisk ohälsa (5). Författarna fann att bland individer med en tidigare diagnos av depression hade de som motionerade 34.5% färre dagar av psykisk ohälsa varje månad. Med andra ord minskade fysisk aktivitet antalet "dåliga" dagar per månad med nära fyra dagar. Personer med högre nivåer av fysisk aktivitet en 17% lägre risk för depression jämfört med personer som knappt rör sig i sitt dagliga liv (6) och fysisk aktivitet en skyddande effekt mot uppkomsten av depression hos ungdomar, hos vuxna och hos äldre personer (10%, 22% respektive 21% lägre risk) (6). Dessutom har motion positiva effekter på depression bland canceröverlevande (7). 

Hur mycket motion är nödvändigt? 
För att svara på denna fråga beräknade en metaanalys publicerad i JAMA Psychiatry som involverade mer än 2 miljoner individer dossvaret för sambandet mellan fysisk aktivitet och depression (8). En studie visade att ökad fysisk aktivitet minskade depression, på så sätt  att de största fördelarna sågs när mer stillasittande människor började med röra på sig mer gav relativt störst effekt. Dessutom, i förhållande till vuxna som inte rapporterade någon aktivitet, hade personer som uppfyllde de internationella rekommendationerna (minst 150 minuters måttlig fysisk aktivitet per vecka enligt WHO) 25% lägre risk för depression. 

Slutsats 
Förutsatt att psykiska störningar beror på många olika orsaker är en stillasittande livsstil, som också är ett växande problem idag, en faktor som tydligt ökar risken för depression. Att vara aktiv, även om det bara är 30 minuter om dagen, skulle därför ha en skyddande effekt i allmänhet och canceröverlevare. Motion är en bra metod för att hantera mental hälsa hos personer som genomgår och återhämtar sig från cancer och biverkningar av den behandling som patienten fått (7). 

 

References: 
  1. Santomauro DF, Mantilla Herrera AM, Shadid J, Zheng P, Ashbaugh C, Pigott DM, et al. Global prevalence and burden of depressive and anxiety disorders in 204 countries and territories in 2020 due to the COVID-19 pandemic. Lancet. 2021;398(10312):1700–12. 
  2. Wang Y, Duan Z, Ma Z, Mao Y, Li X, Wilson A, Qin H, Ou J, Peng K, Zhou F, Li C, Liu Z, Chen R. Epidemiology of mental health problems among patients with cancer during COVID-19 pandemic. Transl Psychiatry. 2020 Jul 31;10(1):263. doi: 10.1038/s41398-020-00950-y. PMID: 32737292; PMCID: PMC7393344. 
  3. Friedrich MJ. Depression Is the Leading Cause of Disability Around the World. JAMA. 2017;317(15):1517. 
  4. Wang YH, Li JQ, Shi JF, Que JY, Liu JJ, Lappin JM, Leung J, Ravindran AV, Chen WQ, Qiao YL, Shi J, Lu L, Bao YP. Depression and anxiety in relation to cancer incidence and mortality: a systematic review and meta-analysis of cohort studies. Mol Psychiatry. 2020 Jul;25(7):1487-1499. doi: 10.1038/s41380-019-0595-x. Epub 2019 Nov 19. PMID: 31745237. 
  5. Chekroud SR, Gueorguieva R, Zheutlin AB, Paulus M, Krumholz HM, Krystal JH, et al. Association between physical exercise and mental health in 1·2 million individuals in the USA between 2011 and 2015: a cross-sectional study. The Lancet Psychiatry. 2018;5(9):739–46. 
  6. Schuch FB, Vancampfort D, Firth J, Rosenbaum S, Ward PB, Silva ES, et al. Physical activity and incident depression: A meta-analysis of prospective cohort studies. Am J Psychiatry. 2018;175(7):631–48. 
  7. Fuller JT, Hartland MC, Maloney LT, Davison K. Therapeutic effects of aerobic and resistance exercises for cancer survivors: a systematic review of meta-analyses of clinical trials. Br J Sports Med. 2018 Oct;52(20):1311. doi: 10.1136/bjsports-2017-098285. Epub 2018 Mar 16. PMID: 29549149. 
  8. Pearce M, Garcia L, Abbas A, Strain T, Schuch FB, Golubic R, et al. Association Between Physical Activity and Risk of Depression: A Systematic Review and Meta-analysis. JAMA Psychiatry. 2022;79(6):550–9. 

Funded by the European Union. Views and opinions expressed are however those of the author(s) only and do not necessarily reflect those of the European Union or European Health and Digital Executive Agency (HADEA). Neither the European Union nor the granting authority can be held responsible for them.